Hälsomat

Ät dig frisk med 7 nyttiga kålsorter.

Vill du hålla dig frisk till en bilig penning?

Satsa på vikål, grönkål, broccoli, rödkål...kål är bland det nyttigaste du kan lägga på tallriken.

Nu finns det färsk, nyskördad kål som riktigt spritter av hälsobringande ämnen.

Det är allt från C-vitamin, folsyra, K-vitamin och mineraler. Men det är särskilt några ämnen som gör kål till supermat- de svaveldoftande glukosinolaterna.

Ja, det är typiskt för korsblommiga växter som kål. Förutom att de ger en karakteristisk smak och lukt skyddar de också växterna mot yttre fiender som insekter, svampar eller stark solljus säger Anna Stubbendorff, dietist och processutvecklare för måltider i Region Skåne.

- Och de skyddar även människor. När kål bryts ner i mag- och tarmsystemet bildas ämnen som i flera studier visat sig ha betydelse för risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, fortsätter hon.

I sitt jobb som dietist rekommenderar Anna Stubendorff ofta kål; -Ja, den är väldigt näringsrik och färgrik.

Många kålsorter går utmärkt att lagra, är lätta att få tag på året runt och är dessutom billiga råvaror.

 1. Rökål kan tävla med blåbär

Den röda färgen tillför ännu ett supernyttigt ämne- antocyaniner, samma antioxidant som finns i blåbär, plus alla andra hälsofrämjande kålämnen.

2. Grönkål - den nya supermaten!

Grönkål är den nya supergrönsaken. Den har extra allt av det som gör kål nyttigt plus betakarotener och lutein som kan motverka ögonsjukdomar.

3. Kålrabbi - ett kompakt kraftpaket

Doldisen i kålfamiljen som är minst lika nyttig som sina mer kända släktingar. Rik på kalium som är bra för hjärtat, plus mycket kålföreningar. Mättar dessutom bra genom sin höga fiberhalt.

4. Brysselkål skyddar cellerna

Brysselkål har en speciell kombination av cancerbekämpande svavelämnen som också skyddar DNA och stärker immunförsvarets vita blodkroppar.

5. Vitkål är bra för magen

Vitkål är billig supermat, bäst som rå eller lätt ångkokt, cancerförebyggande, gynnar nyttiga tarmbakterier, kan lindra inflammerade leder som omslag.

6. Broccoli- sjukdomsbekämparen

I broccoli finns ett koncentrat av kålämnen, särskilt svavelföreningen sulforaphane som kan ha effekt på allt från tumörer till högt blodtryck.

7. Blomkål är bra för lederna

Förutom cancerbekämpande effekt som hos all kål, kan blomkål minska risken för reumatism. Det höga fiberinnehållet är också bra för magen.

 

4 skäl att frossa i kål!

Här är några exempel på vad forskningen säger om kål:

Kan förebygga cancer, som bröst, - tarmprostata och blåscancer. De svavelhaltiga ämnena glukosinolaterna, tycks fungera lite på samma sätt som tumörhämmande läkemedel.

Har en viss kolesterolsänkande effekt. Kålens fibrer kan binda gallsyror och föra dem ut ur kroppen.

Är rik på fibrer som gynnar de nyttiga bakterierna i tarmfloran.

Har en stark antiinflammatorisk effekt. Motverkar de låggradiga, kroniska inflammationer som kan orsaka allt från cancer till hjärtinfarkt och stroke.

 

 

 

 

 

Serotonin

Genom rätt mat kan du öka dina naturliga måbra- hormoner serotonin och dopamin. 

Mat som gör hjärnan glad.

Forskare har visat att halten serotonin i hjärnan ökar när man äter livsmedel som är rika på aminosyran tryptofan.

Våra känslor, tankar, upplevelser och minnen styrs till stor del av hjärnans budbärare, de olika signalsubstanserna.

Vissa livsmedel påverkar hjärnans signalsubstanser vilket innebär att du känner dig hängig, trött och stressad eller tvärtom glad, pigg och lugn.

Serotonin, noradrenalin och dopamin är de viktigaste signalsubstanserna för humöret. Rubbas balansen av dessa kan bl a depressioner och koncentrationssvårigheter uppstå.

Det sägs att vissa födoämnen kan bygga upp din hjärna, öka motivationen, inlärningen och förbättra minnet.

Maten påverkar vår hälsa på olika sätt och för att hjärnan ska arbeta så effektivt som möjligt är det viktigt med rätt kost.

Människors hjärna innehåller mer än hundra miljarder nervceller som har kontakt med varandra genom ett avancerat nätverk av nervceller.

Nervcellerna kan kommunicera med hjälp av specifika kemiska ämnen, sk signalsubstanser.

När en nervcell ska skicka information till en annan cell frisätter den olika signalsubstanser som binder till speciella receptorer hos mottagarcellen.

En nervcell kan ha kontakt med tusentals andra nervceller.

Signalsubstanser används också för att överföra information från nervceller till andra celler i kroppen, tex muskelceller.

Signalsubstanserna påverkar bl a känslor, tankar, sömn och aptit.

Det finns lite över femtio olika signalsubstanser, några av de mest betydelsefulla är serotonin, dopamin och noradrenalin.

Serotonin får dig att bli lugn och harmonisk.

Serotonin har till uppgift att balansera våra känslor men denna signalsubstans påverkar även vår upplevelse av smärta, aptit och sömn.

I naturliga mängder har serotonin en lugnande, avstressande effekt samt förbättrar sömnen. Brist på serotonin gör att man känner olust och lätt förlorar kontrollen.

Nervcellerna kan själva bilda serotonin genom att omvandla aminosyran tryptofan som tillförs via maten.

Tryptofan finns bland annat i kött, mjölk, ägg, bananer, spannmålsprodukter, tomater och valnötter.

Forskare har visat att halten serotonin i hjärnan ökar när man äter livsmedel som är rika på tryptofan.

Man tror att detta kan förklara varför vissa människor upplever att de känner sig lugnare och gladare efter att exempelvis ha ätit en banan.

Serotonin har en mild lyckopillereffekt i kroppen.

En ensidig kost ger märkbar minskning av tryptofan i kroppen och förändrar därmed hjärnans nivåer av serotonin.

Det i sin tur kan leda till nedstämndhet och i vissa fall depression.

En rad läkemedel mot depression verkar just genom att höja hjärnans innehåll av serotonin.

Dopamin och noradrenalin hjälper dig med koncentrationen.

Dopamin styr blan annat vår rörelseförmåga och motivation men är också verksam i kroppens belöningssystem.

Dopamin behövs för ett skarpare tänkande och ökad koncentrationsförmåga.

I likhet med serotonin är dopamin en viktig signalsubstans för humöret.

I hjärnan finns s.k. belöningscentra som innehåller ett stort antal receptorer för dopamin.

När dopamin binder till dessa receptorer upplever man känslor av välbehag och upprymndhet och det är därför dopamin kallas för hjärnans "glädjemolekyl".